LAGAR



1. Stöd till personer med funktionsnedsättning ges i huvudsak utifrån 
följande (fyra olika) lagrum:


- Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

- Socialtjänstlagen (SoL)

- Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

- Lagen om statlig assistansersättning (LASS)



2. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)


Reglerar bland annat vård, behandling, rehabilitering och habilitering för personer som vistas i Sverige och är i behov av dessa insatser.



3. Socialtjänstlagen (SoL)


Ger alla personer som vistas i Sverige rätt till en social och ekonomisk trygghet.
Kommuner har utifrån lagstiftningen utarbetat egna policydokument och 
riktlinjer för att tydliggöra och underlätta för handläggning av stödinsatser.



4. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)


Är en så kallad rättighetslag. Innan man kan få insatser enligt denna lag 
görs en utredning där handläggaren tar reda på om funktionsnedsättningen 
är av en sådan art att personen kan omfattas av LSS.



5. Lagen om statlig assistansersättning  (LASS)


Avser ekonomisk ersättning för personlig assistans när behovet är mer än 
20 timmar i veckan.I vissa fall kan man ha insatser enligt flera olika lagar
samtidigt, exempelvis både enligt LSS och SoL.



6. LSS personkretsar


Alla har inte rätt till insatser enligt denna lag. De som omfattas av LSS är
personer tillhörande någon av följande grupper (sk personkretsar):

Pk 1 utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd

Pk 2 betydande och bestående begåvningsmässigt
funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Pk 3 varaktiga stora fysiska eller psykiska funktionshinder
som uppenbart inte beror på normalt åldrande och 
som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av 
stöd och service.


Personer med demenssjukdom kan således bli aktuella antingen i personkrets 
2 eller 3.



7. SoL-stödinsatser


Enligt SoL ska socialnämnden verka för att människor som av fysiska,
psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra.



8. Stödinsatser enligt SoL är bland annat:


• Hemtjänst

• Larm

• Dagverksamhet

• Korttidsboende/Växelvård

• Ledsagarservice/Avlösarservice

• Boendestöd = pedagogiskt stöd i hemmet för att 
utveckla personens förmåga att bli mera självständig

• Särskilda boende – vårdboende eller gruppboende för demenssjuka



9. Ansökan


En ansökan om stödinsatser enligt SoL och LSS lämnas till kommunens biståndshandläggare. Ansökan kan göras antingen per brev, per telefon eller vid ett möte med handläggaren.


När ansökan är gjord ska kommunens socialtjänst skyndsamt 
(inom 2 – 3 veckor) bekräfta att ansökan inkommit och inleda handläggningen av ärendet. När handläggarens utredning är klar ska den sökande få ett
skriftligt beslut. Beslutet anger om ansökan har beviljats helt eller delvis 
eller avslagits. Avslagsbeslut, helt eller delvis, kan överklagas till rättslig
instans (förvaltningsrätt). Avslaget skall vara motiverat i beslutet.


10. Anhörigbehörighetslagen (1/7 2017)


Du som är anhörig behöver inte ha en fullmakt för att företräda en person som saknar förmåga att ta hand om sin ekonomi. 

Via skatteverket kan man beställa ett Familjebevis för att påvisa släktskapet när du som anhörig behöver hjälpa till att sköta vardagsekonomin till någon närstående enligt Anhörigbehörighetslagen.